lyssningsknark

I ett musiklandskap som ofta känns väldigt strömlinjeformat och tillrättalagt så är det skönt när folk vågar stöka till det lite grann. En sådan är Linn Koch-Emery. Hennes uttryck är skitigt, andas garage men inte på bekostnad av melodierna. Nya skivan heter "Borderline Iconic" och på den tycker jag att titelspåret står ut lite extra. Tre minuter av punkigt gung, tre minuter av pop-melodier i smutsförpackning. Klart den ska vara med här.