lyssningsknark

som droger för dina öron

Årets bästa skivor: nr 1

Kategori: Allmänt

Kungen av årets skivor är enligt mig inte Glasvegas, Fleet Foxes eller Anders Persson & Carl Smiths debutskivor. Trots att det är fina skivor allihop. Nej, det är ingen gröngöling direkt som stått för årets bästa album, det är nämligen Håkan Hellström. "För sent för Edelweiss" innehåller en hel radda vidunderliga låtar, med ett skitigt sound och Håkans fantastiska röst som förmedlar hans kanske bästa texter hittills. Jag tror inte det finns någon annan sångare i Sverige som låter som om han tror lika mycket på sina ord som Håkan.

        

        
Och vilka låtar han har skrivit till denna skiva, mästerligt produerad av Jocke Åhlund från Caesars. "Långa vägar" med sin tjocka gitarrmatta, "Kär i en ängel" med de lysande stråkarna och det slarviga svänget i "Zigenarliv Dreamin". Göteborgsskildringar kryddade med riktigt rocknroll-piano och ljusa körer. Det är lysande, från början till slut, och lite hits har det också blivit, inte minst med den för ovanlightens skull inte helt Håkanskrivna "För en lång lång tid".

Det absolut bästa från skivan kommer enligt mig på spår 1. "Tro och tvivel" är en låt laddad med en halv livshistoria kombinerat med något av de finaste arrangemang jag någonsin hört i popmusik. Det är Håkans egna "Bohemian Rhapsody", fast på ett nytt sätt. Med textrader som beskriver hur Håkan fick sparken från sitt jobb, började spela med ett band (antingen Honey is cool eller Broder Daniel), sitter med utslagna pensionärer och tittar på ungdomar samt hur Håkan hittar sitt livs kärlek och får sin förste son. "Tro och tvivel" rymmer allt detta och lite till. Det är sådana låtar som alla borde sträva efter att skriva, och lyckas man inte kanske man i alla fall kommer halvvägs, och det vore nog inte dåligt det heller. Här är en av 2008 år bästa låtar på den absolut bästa skivan, i alla fall som jag har hört. Nu ska jag fira nyår och inte skriva blogg mer förrän nästa vecka.

      

 
 

Årets bästa skivor: nr 2

Kategori: Allmänt

Näst bästa skivan i år tycker jag att Niccokick fick till med "The good times we shared, were they so bad?". Några år tidigare hade detta band spottat ur sig en pärla i och med deras debutalbum, och det är svårt att säga om uppföljaren toppar förstasläppet, men minst lika bra är den. När jag hörde förstasingeln "The poet" för första gången var jag lite besviken, men efter ytterligare några lyssningar växte låten och kom att bli en av min favoritlåtar i år. "Teenage love" är en låt i samma klass och betydligt fler låtar från denna platta skulle kunna bli singlar. 
 
   



Här finns snygga kompositioner som "You must be on drugs or something", "Whatever happens I love you" och "This pain in my throat is just a sign of health anxiety", det är helt enkelt en lysande skiva som fått alldeles för lite uppmärksamhet. Här har ni videon till "The poet" i alla fall:

     



Årets bästa skivor: nr 3

Kategori: Allmänt

Som alla musiktidningar och ickemusiktidningar tänkte jag också ranka årets bästa skivor, men istället för 10 eller 5 nöjer jag mig med de tre verkliga guldkornen. Det är klart att jag inte hört alla skivor i år och därför inte kan göra en objektiv (det är man ju ändå inte när man tycker till) analys, men av de jag lyssnat på och de jag hört en del av så har jag hittat några favoriter.

  


Nummer 3 på listan blir ett tidigt släpp, Mars Voltas fjärde riktiga album "Bedlam in Goliath" kom ut redan i slutet av januari. Det riktigt ryker om skivan som är fullproppad med snygga ljusa melodier, vansinniga gitarrer och ett grunddriv från trummorna utan dess like. Det är en smått fantastisk skiva som tar upp jakten om bästa Mars Volta-albumet. Här får ni ett liveklipp från en av skivans svängigare bitar, "Goliath". Mars Volta har lyckats förena det progressiva tänkandet hos band som Pink Floy och Led Zeppelin med Santanas sväng och en portion jazz á la Coltrane. Reultatet är lysande!