lyssningsknark

som droger för dina öron

Måndagscovern: I´m Waiting For The Man

Kategori: , Måndagscovern

Förra veckan rosade jag en del av Vanessa Paradis, idag gör jag en helomvändning och risar en av hennes låtar. Eller egentligen är den ju inte hennes, då "I´m Waiting For The Man" skrevs redan i slutet av 60-talet av ingen mindre än Lou Reed (ja, jag skriver upp honom, trots hans hemska nya samarbete med Metallica. Finns det nbågon som tycker att det låter bra?). 1967 spelades låten in av hans band Velvet Underground och den måste väl ändå ses som en klassiker, i alla fall i vissa kretsar. Denna klassiker bestämde sig alltså Vanessa Paradis sig för att spela in på nytt, i samma veva som att hon beslutade att satsa på det engelska språket. Det senare gjorde hon rätt i, men att spela in "I´m Waiting For The Man" var ett klavertramp, i alla fall när man hör resultatet. Ok, det låter inte fruktansvärt dåligt, det är ganska kompetent på många sätt, men attityden som en låt som handlar om en knarklangare kräver fattas definitivt. Paradis röst är alldeles för snäll och hennes sätt att sjunga lämpar sig inte heller väl i denna låt. Nej, då lyssnar jag hellre på David Bowies live-cover från 70-talet, den har betydligt mer klass. Här är alla tre versionerna för en rejäl jämförelse:








Söndagsskivan: Never Mind The Bollocks Here´s The Sex Pistols

Kategori: Söndagsskivan

The Clash gjorde antagligen betydligt mer varierade skivor och har en större samling bra låtar, men det bästa gamla punkalbumet jag kan komma på är "Never Mind The Bollocks Here´s The Sex Pistols". På skivan som blev Sex Pistols enda riktiga album öste de på med allt vad de hade, och vad som saknades i finlir togs igen med attityd och uppkäftighet. Men vad som verkligen lyfter skivan är de fantastiska låtar som finns på den - "Pretty Vacant", "Bodies", "No Feelings" och "Holidays In The Sun" är bara några lysande exempel. Och då har jag ändå inte nämnt de två mest välkända låtarna på albumet, "Anarchy In The U.K." och "God Save The Queen" (som så lägligt sammanföll med ett stort drottningsjubileum i Storbritannien). Riffen är lika aggressiva som klockrena, kompet tvekar inte en sekund och Johnny Rottens sång är fantastiskt rå. Precis så som man vill ha punk, alltså. Mycket av förtjänsten ligger nog hos dåvarande basisten Glen Matlock, som bidrog mycket till bandets låtskrivare innan han fick lämna plats för knappt spelduglige (men betydligt vildare) Sid Vicious. Det blev inga fler riktiga album med bandet, men det kanske var lika bra - att toppa "Never Mind The Bollocks Here´s The Sex Pistols" känns smått omöjligt. Här är den våldsamma "Bodies", en låt som bara blir bättre med åren:


Lördagsgodis: My Morning Jacket

Kategori: Lördagsgodis

My Morning Jacket släppte ny skiva för ett tag sedan, och först höll jag helt på att missa den. Men som tur var så fick jag den spelad för mig och blev imponerad. Av melodier, arangemang och allt annat som gör en skiva bra. Det finns många favoriter på "Circuital", men den jag tycker bäst om hittills heter "First Light". Här har My Morning Jacket fixat ihop en helt enastående låt med både bra sväng och fantastisk melodi, helt klart värdig en plats här: