lyssningsknark

som droger för dina öron

Nytt & Hett: Foo Fighters

Kategori: Nytt & Hett

Foo Fighters nya skiva är på väg och PR-maskinen är redan igång. Förutom massiv reklam i och med uppträdanden på Letterman och massvis av klipp om hur skivan gjorts så släpper bandet nu ett av spåren på skivan. "Something From Nothing" heter denna låt som lånar riff av Dio ("Holy Diver") och känns så där halv-inspirerad överlag. Visst, bandet har bra tryck, Dave Grohl har kvar rösten och Taylor Hawkins trummar lika hårt som vanligt. Men jag saknar skärpa och fingertoppskänsla. Det här är lite för enkelt för att jag ska fastna, och det där omotiverade gitarrsolot i slutet gör inte saken bättre. "Sonic Highways", som skivan heter, har spelats in på olika klassiska platser runt om i Amerika där bandet inspirerats och samarbetat med lokala musiker (det låter som att de lirat med vilka pubmusiker som helst, men så är det givetvis inte. Det rör sig om stora namn, såklart) och förhoppningsvis har detta fallit bättre ut på andra platser än var denna låt spelats in. För "Something From Nothing är inte alls så bra som man hade hoppats att de skulle vara:
 
 

Dagens: Jonas Lundqvist

Kategori: Dagens

2012 släppte Jonas Lundqvist sin debut under eget namn, efter att tidigare gjort sig känd som sitt engelskspråkiga jag Jonas Game. Denna debut innehöll några riktigt stora stunder, men frågan är om Lundqvist någonsin varit bättre än vad han är 2014. Mitt bevis för detta påstående är låten "Lyft och Försvinn", en fantastisk låt. Det är inget snack om var låten gjorts, det här låter så mycket GBG som en låt kan göra. Soundet, svänget och melodierna andas samma luft som Håkan Hellström, Broder Daniel och inte minst bandet som Jonas en gång var medlem i; Bad Cash Quartet. Här är den, en av årets bästa låtar:
 
 

Skiva till kaffet: Playland

Kategori: Skivor Till Kaffet

Det blir en alldeles färsk skiva som får vara objekt för dagens rapport då Johnny Marr precis släppt sitt andra soloalbum. Marr är känd som gitarrist i The Cribs och Electronic, och framförallt i The Smiths såklart, men de senare åren har han tagit steget till bakom mikrofonen också. Visst, Marr är ingen sångare i klass med Morrissey, men hans smått begränsade röst ger ändå fint liv åt en hel del av låtarna på "Playland". Inte minst i fina "The Trap", som jag håller som en av höjdpunkterna på skivan. Andra höjdpunkter är singeln "Easy Money" och riktigt snygga "Dynamo" (vars intro påminner lite om Morrisseys gamla dänga "First Of The Gang To Die") som mycket väl kan vara en av 2014 års bästa låtar. Gitarrerna då? Jodå, de låter som de ska. Marr är inte en gitarrist som stajlar i onödan och han spelar sällan solon, istället spelar han de där tonerna som låten behöver bäst. Inte sällan förknippar man honom med smakfulla arpeggion, och det får man en dos av även på "Playland". Men vad som är roligast är att Marr inte verkar ha stannat upp i ett fack, han letar hela tiden efter nya vägar för sin gitarr och detsamma verkar gälla hans låtskrivande. Visst, skivan tappar en del fart under senare delen, men "Playland" är fortfarande en trevlig bekantskap och ett styrkebesked från Marr. Om du som jag inte fastnade direkt för debuten "The Messenger" så de inte upp, ge istället "Playland" en chans. Det är den värd. Här är "Dynamo":