lyssningsknark

som droger för dina öron

Söndagsskivan: Waiting For The Bells

Kategori: Allmänt

Joel Almes debutalbum är en fin historia, men uppföljaren "Waiting For The Bells" är snäppet vassare. Låtarna är bättre, arrangemangen ännu snyggare och ljudbilden är reverbdränkt på ett småslarvigt men högst äkta sätt. Det finns blås på skivan, men det är de snygga stråkarna som dominerar ljudbilden. I bakgrunden finns Almes småhafsiga gitarrspel och kompgruppens göttiga sväng. Skivan är fylld av romantiska och ofta ganska korta låtar som "You Will Only Get It Once", "No Class" och "When Old Love Keeps You Waiting" som tillsammans bildar en stabil stomme för en samling sånger som känns väldigt enhetliga. Man kan kanske ifrågasätta att vissa melodier inte är helt olika varandra, men samtidigt spelar det ingen större roll - de är så bra att de håller för mer än bara en låt, ungefär som Ramones gamla punkriff. Joel sjunger med mer inlevelse än finess, vilket jag alltid ser som positivt, och det är inget snack om att han tror på de här låtarna. Här är en av de absolut bästa, "If You Got Somebody Waiting":

Nästa vecka tar jag semester från precis allting, så även denna blogg. Men då kan man ju alltid bläddra runt bland lite gamla inlägg om man får lyssningsknark-abstinens. Lite som att äta lite godis i väntan på nästa flaska rödvin (eller vad man nu går igång på, jag nämner inga tyngre grejjer då FRA aldrig vilar).


Lördagsgodis: Matthew Sweet

Kategori: Allmänt

Jag firar av lördagen med en riktigt 90-talsgodis, Matthew Sweets genombrottssingel "Girlfriend". Även om han kanske gjorde bättre grejjer några år framåt i sin karriär så var det med denna låt han fick sitt första riktiga lyft. Inte så konstigt, då den är riktigt bra. Dessutom är den tecknade videon som ackompanjerar låten klockren - sådär nördigt snygg som rätt många år senare skulle bli trendigt. Han var allt lite före sin tid på vissa plan, den gode Matthew, men låten i sig andas verkligen som den tid den gjordes vid. Produktionen är så där skönt 90-talsaktig som bara låtar från det decenniet var och än så länge hänger gitarrsolot med, innan man började tycka att de tog för stor plats och började rensa ut dem. Och sen melodin, en riktig tuggummi-bubbla som ändå är fylld av trovärdighet. Inte lätt att lyckas med, men det finns i "Girlfriend", en låt som är helt klart värdig en lördagskväll.


Fredagsanonymt: Llojd

Kategori: Allmänt

Idag lyssnar jag på Malmö-bandet Llojds låt "Stil Och Klass", en låt som är placerad alldeles i mitten av bandets andra EP som helt enkelt heter "EP 2". Musiken är pop med ett litet skönt elektroniskt skimmer i bakgrunden, och det låter som solig eftermiddagsmusik, i alla fall i min värld. Llojd, som är en duo bestående av två grabbs, har lyckats riktigt bra med den här låten, liksom med många andra som de förevigat på tejp. Det är bara ett krux; det är ont om Youtube-klipp där deras musik figurerar. Som tur är så har de lagt upp en hel drös låtar på Soundcloud  och dessutom kan man lyssna på Spotify. Därför blir det två länkar idag, och tar man sig vidare dit så får man givetvis börja lyssna var man vill, men jag vill ändå slå ett extra slag för just "Stil Och Klass" då den är så omöjligt soft. Här kommer länkarna:


http://soundcloud.com/llojd/tracks?page=2

Llojd – Stil och klass