lyssningsknark

som droger för dina öron

Lån eller rån: Mare Mare

Kategori: Lån eller Rån

När jag för några dagar sedan lyssnade på Neil Youngs låt "Only Love Can Break Your Heart" slog det mig att "jag har hört det här förr". Det är klart att jag hört den här låten, både med Neil Young och i coverversioner, men jag fick för mig att det var i en annan låt som jag hört samma melodi. När jag idag nynnade på melodin så kom jag på det - det är ju Mare Mare med Anders Glenmark. Om man minns Anders gamla hit, låtsasreggaen från 1991, så minns man säkert också rader som "jo man kan sätta hundra spänn, på att havet finns där ute än". Jämför det med raderna "but only love can break your heart, try to be sure right from the start". Lika samma? Jodå, de får man nog tillstå. Nu är bara frågan, är det ett lån eller ett rån som den gode Glenmark begått?
 
 
 
 

Nytt & Hett: Jonas Bergsten

Kategori: Nytt & Hett

Efter månader av väntan, ja till och med år för vissa, så kom äntligen Jonas Bergstens debut-EP "Ingen Av Oss Är Väl Hård På Riktigt". Och denna sex spår långa EP är precis så bra som man kunde hoppats på. De två avslutande spåren, "Snutansikte" och "Släpp Mig Aldrig", har jag tidigare hört och hyllat men nu måste jag slå ett slag för övriga spår. Alla är bra, bättre än bra faktiskt. Inte minst titelspåret som med sin somriga Pontus & Amerikanerna-känsla kommer alldeles lagom till bättre väder, bad och glass. Lite som "Innan Sommaren Tar Slut", fast mer indie och lite mer kreddig än Pontus Holmgrens gamla dänga. Tidigare har jag jämfört Bergsten med Jakob Hellman, något jag står fast vid även om det är ganska stor skillnad på dessa herrar. Kanske är det dialekten som gör det, men jag tror att de fantastiska melodierna även förenar de båda i mitt huvud. Idag bjuder jag på öppningsspåret "Surf", en låt som jag inte visste att Jonas spelade in redan 2011. Ja, så lång tid har det alltså tagit att få klart resten av EP:n. Men det var det värt. För det här är riktigt bra, ja, jag kan sträcka mig hela vägen till smått fantastiskt:
 
 

Skiva till kaffet: Monument

Kategori: Skivor Till Kaffet

Någonstans mellan jazzrock och tidig psykedelisk rock landade Hansson & Karlssons musik och de lät aldrig bättre än på debuten "Monument". Här samsades Bo Hanssons orgelslingor med Janne "Loffe" Carlssons (K:et i bandnamnet kom från en felstavning på en affisch som duon tyckte såg bra ut) vilda, jazziga trumspel på ett utmärkt sätt och att det förekommer en hel del improvisation i låtarna märks sällan då samspelet herrarna emellan är oerhört tight. Inledande trion "Richard Lionheart", "Triplets" och "Tax Free" (som Jimi Hendrix, en beundrare som jammade med duon några gånger, kom att spela in lite senare) är oerhört stark. Här finns driv, men också små melodiska motiv som är klockrena. Bo Hansson skulle senare komma att återanvända det dramatiska ackordet som går att finna i "Triplets" på sin kultstämplade skiva "Sagan Om Ringen", men frågan är om det någonsin lät kraftfullare än här. På spår nummer fyra slår Hansson & Karlsson av på takten lite och grötar lite väl mycket i jazz-landet, men rycker ändå upp sig på slutet av skivan, som bara består av sex spår. Men det är sex spår som skulle komma att betyda en hel del, inte minst för proggvågen några år senare. Då skulle Carlsson ha börjat fokusera på sin karriär som skådis i hö-hö-filmer där han spelade fräck samtidigt som Hansson arbetade vidare med eget material. Men 1967, när "Monument" släpptes, var de landets bästa duo. Beviset finns här nedan: