lyssningsknark

som droger för dina öron

Världens Bästa Gitarrsolon: Sleep Now In The Fire

Kategori: Världens Bästa Gitarrsolon

Tom Morello är antigitarrhjälten som har flera fantastiska gitarrsolon på sitt samvete. Nästan samtliga av dem är spelade på högst okonventionella sätt, något som passar bra in i vad hans gamla band Rage Against The Machine brukade göra. Alltså raprock med högst politiska budskap, reaktionärt och revolutionärt. Revolutionärt är också många av Morellos idéer, och en av dessa visar han upp i den fantastiska låten "Sleep Now In The Fire". Och det är inte bara låten som är fantastisk, det är också videon och framförallt, det är också gitarrsolot. Det bygger på att Tom får rundgång i sin förstärkare som han sedan styr med svajarmen och mickväljaren. Svajarmen styr tonhöjden, som alltså går nedåt när Morello använder den, och mickväljaren slår av och på ljudet då endast en av mikrofonerna på gitarren har volym. Tom byter snabbt mellan de båda mickarna och låter samtidigt svajarmen styra tonhöjden - ljudet som uppstår är ett som knappast påminner om ett klassiskt gitarrsolo. Och det är lite det som är själva grejen. Ett vanligt gitarrsolo skulle kunna kännas daterat medan det här passar perfekt in i Rage Against The Machines vilda rock, där Morellos gitarr fungerar både som riff-maskin och nästan som en DJ i andra partier. Här under klippet har jag lagt in en liten video där Tom själv förklarar och visar hur han spelar låten, först det nästan Hendrix-aktiga riffet och sen det högst Morellianska solot. Ett av hans bästa, skulle jag säga, och också ett av världens bästa:
 
 
 
 

Nytt & Hett: Rufus Wainwright

Kategori: Nytt & Hett

Rufus Wainwright har blivit så pass gammal att han är aktuell med en samlingsskiva. Tydligen ska den komma ut i mars och bestå av en samling låtar som gamle Pet Shop Boy:en Neil Tennant handplockat som sina favoriter ur Rufus låtkatalog. Tennant var medproducent på "Release The Stars", så det här är två herrar som känner varandra, annars hade det kanske verkat lite lustigt. Men det blir inte bara gammal skåpmat på denna Greatest hits:are, det blir lite nytt också i form av låten "Me and Liza". Och det är en låt som redan nu går att lyssna på, och den låter bra. "Me And Liza" är en ganska naturlig fortsättning på senaste skivan "Out Of The Game", med samma tillrättalagda sound och lite stela produktion. Något som jag inte är helt förtjust i, men låten i sig är bra och det väger upp allt som jag inte är nöjd med. Rufus sjunger fint, melodin är snygg och det finns ändå lite swag under den polerade ytan. Men efter den här samlingsskivan hoppas jag att Rufus gör som han brukar, tar nya steg ut i det okända och presenterar nytt material med nya idéer. Tills dess är det här en rätt trevlig bekantskap:
 
 

Nytt & Hett: Damon Albarn

Kategori: Nytt & Hett

Min gamle hjälte Damon Albarn är igång med att släppa vad som måste vara hans första regelrätta soloalbum. Vilket känns lite lustigt när en ikon som Albarn haft fingrarna i så enormt många syltburkar redan, men även om han ofta varit tongivande så har det handlat om projekt som ändå givits ut som något slags samarbete. Även om "Mali Music" bär hans namn så känns den skivan inte som någon debut då Albarn mest egentligen producerat (om än mästerligt) och haft idén bakom musiken på skivan. The Good, The Bad & The Queen kändes egentligen mer som ett soloalbum, men där beslutade sig Damon för att ta in några gamla kollegor och skapade istället ett superband. För något år sedan gjorde han en sorts rockopera och släppte även denna, men den känns inte heller som en regelrätt debut. Och sen har ju Damon gjort en del annat, de flesta känner väl honom som sångare i Blur och kreativ motor i Gorillaz. Men det här verkar alltså vara Damons egen baby som han gett namnet "Everyday Robots". Och det låter bra, det låter Albarn och det är såklart rätt coolt. Det är som om han samlat ihop en massa idéer genom åren och nu stoppat in många av dem i en mixer och bara kört. Låten "Everyday Robots" är ingen massiv hit á la "Country House", det är ett spår där Damon verkar ha gjort precis vad han vill göra. Och det duger för mig: