lyssningsknark

Veronica Maggio är en artist som klyver mig. Lite som Oskar Linnros, jag avskydde Snook, men kan inte värja mig mot "Från Och Med Du" och några andra dängor från hans solo-debut (senare verk har jag dock inte haft samma dragningskraft till). Men nu ska det alltså handla om Maggio, vars debut jag verkligen inte tyckte om. Uppföljaren (producerad av just Linnros) var bättre, men jag fastnade ändå inte. Sen kom då "Satan i Gatan", en grym låt på en hygglig skiva, och då var jag tvungen att ompröva min ställning i fallet Maggio. Några år senare kom då "Dom Sa!" och då fick jag kapitulera igen, för det här är en ruggigt bra låt. Produktionen är toppklass, Veronica sjunger bra och melodin och drivet i låten går inte att klaga på heller. Refrängen tycker jag idé-mässigt påminner en del om "Girls and Boys" av Blur, och sämre referenser kan man ju få. En pop-pärla, helt enkelt.