lyssningsknark

Jag hade tappat intresset kring Billy Corgan efter Zwan (som förkastats av många, men enligt mig är Zwans enda skiva Corgans kanske bästa album). Någon tråkig soloskiva där, ett pånyttfött Smashing Pumpkins som inte var myket roligare. Snacket under 2018 har varit att originaluppsättningen av bandet är tillsammans igen, men det stämmer ju inte riktigt då D'Arcy lämnats utanför (varför det är på detta vis finns det olika versioner om beroende på vem man frågar, så ja väljer att lämna det där). Och med tanke på att Jimmy Chamberlain och Corgan spelat med varandra sedan den förres återkomst lagom till 2000 års Machina så är det egentligen ingen större skillnad. Visst, James Iha är tillbaka (trots all den skit han och Corgan kastat på varandra under flera år), men han har sällan känts som en större kreativ kraft i bandet. Men vad som är positivt är att Smashing Pumpkins gjort en bra låt igen. "Silvery Something" heter den och låter, ja, ganska precis som något som bandet kunde ha gjort på 90-talet. Det känns alltså som att tiden har stått still, men ibland spelar det inte någon roll när resultatet är så här bra. Det andas "1979", och bara det borde få vem som helst att bli exalterad. Äntligen har pumporna gjort något som känns kul igen, jag hoppas på mer i framtiden. Tills dess kan jag verkligen rekommendera den här låten.