Söndagsskivan: The Good Times We Shared, Were They So Bad
Kategori: Söndagsskivan
Niccokicks andra och sista skiva når inte hela vägen upp till vad som fanns på debuten, men samtidigt är det ett mognare band man hör här och arrangemangen är inte sällan riktigt snygga. Kanske lite svulstiga, i alla fall för att vara indie, och det är väl det man kan anmärka på. När det gäller själva låtarna så finns det en hel del bra grejjer här, som öppningstrion "15 Broken Bones", "The Art Of Doing Nothing" och singeln "The Poet". Sen finns det spår som känns lite väl såsiga för min smak, den stråkdränkta "Troubled" är ingen favorit och inte heller valsen "Your Hands We´re So Warm". Men det finns andra exempel på när Niccokick tar ner tempot och lyckas, som i fina "White Light / Red Light" och fantastiska "Whatever Happens I´ll Love You", två riktigt fina indie-karameller. Och fler bra låtar finns det i Annika Norlin-samarbetet "You Must Be On Drugs Or Something", melodiösa andrasingeln "Teenage Love" och smått episka avslutningsspåret "This Pain In My Throat Is Just A Sign Of Health Anxiety", där Andreas Söderlund och hans band visar varför de var ett av Sveriges mest underskattade band. På det stora hela är "The Good Times We Shared, Were They So Bad" en riktigt bra skiva, och det är synd och skam att den inte sålde mer än vad den gjorde då många andra, sämre, band i samma genre sålde multum. Här är "Teenage Love":
